De flesta av oss tar den för självklar, oavsett om vi är hemma, borta, ute eller inne. Luften bara finns ju där. Nästan oavsett vad som händer har vi luft att andas och vi utgår från att den är tillräckligt bra. Frågan är dock vad ”tillräckligt bra luft” egentligen är. Utomhus är luften i Sverige i dag på de allra flesta håll och vid de allra flesta tidpunkter tillräckligt bra. Men hur är det inomhus? I våra bostäder? Vi vet att närmare 500 personer dör varje år på grund av dålig luft inomhus. Det är främst radonet i våra bostäder som dödar, siffran kommer från Statens Strålskyddsinstitut.

Många av oss tillbringar minst halva dygnet hemma i våra hus och lägenheter. Radon är med all säkerhet den farligaste föroreningskällan just där, särskilt om den kombineras med rökning. Men det finns många fler ämnen som smutsar ner vår inomhusluft och som vi, oftast med mycket enkla medel, kan neutralisera. All luft innehåller föroreningar. Normalt tänker vi kanske på bilavgaser och olika typer av utsläpp när vi diskuterar sådant. Dessa föroreningar finns alltid i utomhusluften och följer med in när luften kommer in i våra bostäder. Där tillförs dock en mängd andra föroreningar. En av dessa ar radonet, som kan komma antingen från byggnaden eller från mark och vatten. Andra vanliga föreningskällor är möbler, maskiner, djur och faktiskt också vi  människor. Luft som kommer in är alltså förorenad redan från början. När den kommit in förvärras föroreningarna gradvis. Luften stannar dessutom kvar länge i de flesta bostäder i dag eftersom våra bostäder är väl isolerade och täta. Täta hus utan bra ventilation har ofta dålig luftkvalitet och behöver ett bra ventilationssystem.

Bra ventilation och bra luft hemma innebär inte bara ett ökat välbefinnande, det innebär också att vi presterar bättre. Vi jobbar bättre och vi orkar mer. För barn är bra luft ännu viktigare, de slipper bli sjuka i astma och allergi, sjukdomar som grundläggs tidigt och som enligt många forskare till stor del beror på just inomhusmiljön.

I en bostad som ventileras enligt de krav som finns i Sverige i dag tillför man en halv rumsvolym luft per timme – det mått som används är alltid luftomsättningar per timme (kravet är 0,5 luftomsättningar per timme). Det är ett lågt ställt krav, högre luftomsättning är viktigt inte minst för allergiker och astmatiker. En högre luftomsättning ökar dock välbefinnandet för alla. En studie som gjorts vid Harvarduniversitetet i USA visar att människor som arbetade i utrymmen där man bara följde minimikraven på luftflöde hade 50 procent högre sjukfrånvaro än de som arbetade i utrymmen där luftflödet var dubbelt så stort.
Studien gällde arbetsplatser, men det finns goda skäl att anta att vi påverkas positivt av högre luftflöden även hemma. Den så kallade Värmlandsstudien visar också på ett tydligt samband mellan låg luftomsättning och hög frekvens av astma och allergi. Ventilation har en huvuduppgift: Den ska ta bort alla de föroreningar som alstras i en byggnad och ersätta den smutsiga luft som då förs bort med ren luft. Det krav vi ställer på ventilationen är att den ska fungera oavsett väder och vind, den ska heller inte använda mer energi än nödvändigt. Den ska i stället hushålla med energi – och därmed hushålla med pengar.